Marknaden

Det finns fyra stora aktörer på den svenska livsmedelsmarknaden. Av dessa är ICA Handlarna AB störst. ICA är nästan dubbelt så stort som den näst största aktören COOP. Det har inte alltid varit så. ICA gick om COOP under andra halvan av 1960-talet då COOP lade ner många av sina landsortsbutiker.

COOP och ICA har rötter från tidigt 1900-tal. Axfood, som idag är nästan lika stort som COOP är en sammanslutning av både handlarägda och helägda butiker. Bland de butiker som brukar associeras till Axfood är det idag Hemköp, Willys och PrisXtra. Den snabbast växande butiksgrupperingen i Sverige idag är Bergendahls från Skåne. Bergendahlsgruppen är ett dagligvaruföretag som bedriver både parti- och detaljhandel. Den egna detaljhandeln drivs under namnet City Gross. Företaget levererar varor till bl a Vi-handlarna och Matöppet.

År  2001 kom den danska kejdan Netto in på den svenska marknaden. Netto är till 100 % självbetjäning, och butikerna är inredda enkelt och rationellt.

Den nyaste större aktören är tyska Lidl som etablerade sig på den svenska marknaden 2003. Butikerna som i regel befinner sig någonstans mellan en närbutik och en stormarknad, läggs oftast utanför stadskärnor i för Lidl särskilt uppförda byggnader.

Trender och framtidsutsikter

Lågprisbutikernas intåg i Sverige har medfört en ny utmaning för de etablerade dagligvarukedjorna. Det har redan kunnat gå att konstatera att utmanarna påverkat livsmedelshandeln och prisnivån.

Trenden går mot alltmer centraliserade inköpsorganisationer. Maktbalansen mellan leverantörer och återförsäljare har skiftat under de senaste 20 åren, så att det numera är de stora återförsäljarna som kontrollerar marknaden. Till detta kommer också IT som idag är ett självklart hjälpmedel för att styra företagets verksamheter. Konsumenternas köpvanor har dessutom blivit alltmer förändrade. Människor vill vara mer individuella, de får intryck av matvanor från andra länder, de är miljömedvetna och ställer höga krav på produkten.

Att hälsa är en ny och växande marknad i Sverige är inget som undgått vare sig odlare, producenter, butiker eller konsumenter. Medvetenheten hos folket kring hälsa ökar och den svenska befolkningen har aldrig varit så hälsomedveten som den är idag. Trots detta blir vi enligt statistiken allt fetare och det finns trender som visar på en utveckling som inte främjar folkhälsan.

I handelsledet konkurrerar de stora matkedjorna med både lågpris och kvalitet. Nya märken dyker upp, det blir allt vanligare att kedjorna utvecklar egna märkesvaror. Utbudet av varor från andra länder än Sverige ökar också. Sverige är på väg att närma sig övriga Europa i de här avseendena.

Det ökande utbudet av olika matvaror, från olika länder, av olika kvalitet och i olika prisklasser, skapar nya och stora valmöjligheter för alla konsumenter. Men valen kräver kunskap. Konsumenten måste ta reda på vad som skiljer de olika varorna åt och också själv ta ställning till vad som är bra och dåligt eller viktigt och oviktigt. De olika märkningssystemen ger vägledning. Men konsumenten måste sätta sig in i vad märkningen står för.

Framtiden kräver med andra ord en vaken och upplyst konsument. Behovet av konsumentvägledning ökar, om konsumenterna i framtiden ska kunna välja och ställa krav inom mat- och måltidssektorn.

Utvecklingen leder för närvarande till lägre priser. Men med många butiksegna märkesvaror blir det svårare för konsumenterna att jämföra butikernas utbud när det gäller pris och kvalitet. Hur det på sikt kommer att påverka marknaden är svårt att veta.

Det finns också ett växande intresse för kvalitetsprodukter eller produkter med speciella egenskaper. Till exempel växer intresset för närproducerade livsmedel och hantverksmässiga förädlingsmetoder. Även denna trend kommer säkert att stå sig, och ett ökande utbud från nischade livsmedelsföretag kommer sannolikt att växa fram, jämsides med de stora matkedjorna. Internet kan underlätta kontakterna mellan kund och handlare när det gäller ett mer specialiserat sortiment.

Med den prispress som råder, ställs högre krav på distributören att hålla en så kostnadseffektiv hantering som möjligt, samtidigt som man värnar om miljön. Att miljöcertifiera sig och hantera produkterna ur en hälsosam aspekt kommer till att bli ett måste för hela kedjan.  Detta, tillsammans med en flexibel företagsstruktur som snabbt tillfredställer de behov kunden och marknaden besitter.

 

 

 

 

Källor:
Sveriges Livsmedelsverk
Konsumentverket
Statens jordbruksverk